Skjuta Vargars Julkalender. Lucka 4 : En känsla av perfektion

Herr P är en ung hårt arbetande man på 21 år , Hans dagliga liv består av stålfabrikens glödande masugnar och folkölets beska smak. Han arbetar från klockan 8 till klockan 16 sex dagar i veckan och hans fritid består av böcker,folköl och hasch odling. Just denna bittra måndag hände en avgörande händelse i Herr Ps liv. När han slumrade till under lunchrasten så drömde han en egendomlig dröm. I drömmen så kom han hem från arbetet smutsig och svettig som han brukar vara och bestämmer sig för att ta en dusch. När Herr P går in i badrummet och klär av sig så märker han att han inte är ensam i rummet. Han hör knastrande ljud från andra sidan dusch draperiet och Herr P bestämmer sig för att tassa fram till draperiet för att dra det åt sidan även fast han är naken. På andra sidan draperiet då dolde sig en gigantisk spindel. Spindeln var ungefär lika stor som Herr P den enda längd som skilde var ett huvud långt. Spindeln hade långa ben som gav ifrån sig knastrande ljud när spindeln rörde på dem. Och spindelns ögon var lika stora som vanliga människors vanliga ögon. Herr P stod ett långt tag och bara stirrade in i spindelns svarta ögon. Herr P visste att spindeln stirrade tillbaka även fast han inte kunde avskilja en pupill. Efter en lång tids stirrande så förstod Herr P att han inte kunde göra sig av med spindeln och klev in i badkaret för att göra det bästa av situationen. Han vred på vatten kranen och vattnet började forsa ner över Herr P och spindeln. Spindeln kurade ihop sig av ovana för vatten och Herr P hade inte hjärta till att ignorera spindeln så han började stryka lugnande på en av spindelns många ben. Efter en halv minuts strykande och tröstande ord så vecklade spindeln ut sig igen och sträckte på sig. Herr P började då tänka på sig själv och greppade tvålen. Spindeln studerade noga hur Herr P tvålade in sin unga kropp. Herr P kände att han var tvungen att tvätta sig bakom öronen och gjorde en hastig rörelse, så pass hastig så att han tappade tvålen. Spindeln greppade tvålen och hjälpte Herr P att tvätta sig bakom öronen på ett moderligt sätt. Herr P tyckte inte alls att det var konstigt att spindeln hjälpte till ty Herr P är en av få personer kvar på jorden som tror att alla individer är goda innerst inne. Herr P kände sig plötsligt egoistisk och kände att han inte bara kunde ta utan att han var tvungen att ge också. Han tog tvålen från spindelns ben och började tvätta spindelns bukliga rygg. Spindeln gav ifrån sig ett läte som kan beskrivas som ett läte skapat av tacksamhetens innersta väsen. När ryggen var väl bearbetad och dom små resterna av spindelväv var borta från detta område på spindelns kropp så förde Herr P sakta ner tvålen mot ett av spindelns ben. Spindelns håriga ben vars hår bäst kan beskrivas som en kaktus tagar fast mindre
var rejält smutsiga. Speciellt vid avslutningen som man kan kalla för spindelns fötter , där var det fullt av lera och en och annan glasskärva som spindeln måste ha fått in penetrerade när den vandrat på gatan efter någon gatufest. För att rengöra spindelns ben var Herr P tvungen att nyttja sina arbetar händer.
Det for loss sand, sten, lera och en och annan blodklump från benen. Spindeln verkade vara en kämpe ett härdat kryp. Efter att benen var bearbetade så välte spindeln omkull Herr P som visste att det inte var med ilska som Spindeln gjorde detta utan med kärlek av högsta graden. Spindeln började att masera Herr Ps arbetar kropp, Och alla spänningar och knutor for bort från Herr Ps annars så stela kropp. Herr P slappnade av på ett sätt som han inte gjort sedan urminnes tider. Och då först då fick han sitt spirituella uppvaknande, Han såg ljuset och all den glädje som den högsta kärleken kunde ge han såg allt detta i Spindelns vänliga ögon. Och i detta uppvaknande så kunde han även se sin egen sorg han sökande efter en faders gestalt och hans härdade arbetar hjärta som hade färgats svart av brustna drömmar. Men han såg inte lösningen och med frågande ögon så såg han in i Spindelns ögon för att få igång någon slags konversation. Men då vaknade Herr P upp och insåg att allt bara var en förjävlig dröm.