Roadtrip I : Det Anarkistiska Umeå

Jag vaknade upp brevid min flicka klockan 6.00 på 1 maj morgonen. Jag hade ställt två alarm så att jag verkligen skulle vakna. Det kändes bittert att lämna henne jag ville helst ligga där och värma mig ett tag till men jag var tvungen att fara. Jag klädde på mig mina kläder och gav min flicka nyckeln till lägenheten så att hon kunde låsa den när hon gick. Jag åt frukost och joggade in till staden för att inte missa bussen som skulle gå klockan 7.50. När jag kom till busstationen så möttes jag utav mitt rese sällskap som bestod av 3 välmående pojkar. Vi satte oss på bussen och for ner till Umeå. Vi var framme vid lunch tid och vandrade ner till hamnmagasinet där demonstrationen skulle ha sin start.
Vi möttes utav svarta flaggor och tygbitar som glimmade. Jag frågade en svartklädd pojke varför vi skulle ha tygbitar som glimmade på våra kläder. Han sa att dom hade ett glamour tema på dagens demonstration. Glamourösa Anarkister Hur Funkar Det ? frågade jag mig själv och insåg senare att det fungerade alldeles utmärkt. vid 13 tiden så drog demonstrationståget igång och vi vandrade genom hela staden för att ta oss till en fotbolls plan där vi skulle följa efter Enad Vänster i deras tåg. När vi passerade torget så hade vänsterpartiet sitt torg möte , vi marscherade rakt igenom folkmassan och talaren sa högt och sarkastiskt i mikrofonen ”hej kamrater!” vi svarade med ett ännumer sarkastiskt ”Hej Kamrater!”. Dom hånade oss , dom såg ner på oss. När vi kom fram till fotbolls planen så möttes vi av rött flagg , vi ställde oss och väntade på att vi skulle börja marschera. Väntan tog säkert 45 minuter och man blev väldigt less. När vi gick med det stora tåget genom staden så blev man fotograferad utav poliser längst vägen. ”Storebror vill åsikts-registrera mig” tänkte jag. När vi kom in på torget för vårt togmöte så möttes vi utav 4 Sverige flaggor och en Eu flagga. Eu flaggan hissades snabbt ner och Sverige flaggorna åkte ner snabbt efter. Det ockupations härjade Umeå brydde sig inte. Ingen tänkte på att flaggorna for ner. Efter torgmötet så begav vi oss ner till verket för att vänta på att bege sig till Charlies där kvällens spelning skulle ägarum. Det gick rykten om att man skulle få äta vegan-sill , jag såg aldrig någon vegan-sill det hade varit kul att se och smaka. Sen så marscherade vi till Charlies och glodde på band. Charlies är en riktig punk källare, det var mögligt och kvavt. På väggarna fanns affischer och dit klottrade kukar. Det var punk , jag var inte punk. Efter en tid så började det flippa lite grann , jag blev målad som en orch och begav mig för att leta mat i en kotteinner . Det enda jag fann var kassler och det åt jag inte , jag hade nog inte ätit något oavsett vad jag hade funnit , det var bara kul att dyka i soporna. Resten utav resan är ointressant så den berättar jag inte för er. men slutsatsen utav denna resa är : det subkulturella umeå är ett underbart resmål.