Hej FRA Och Bloggläsare
Min Far var en man med ett udda jobb , han var dragspels reparatör med ett specialist certifikat på just B knappen. Han tyckte att Tonen B var den vackraste utav alla toner oavsett om man andvände den i ett moll ackord eller i ett dur ackord. Han brukade prata om B tonens storhet vid familje högtider och inför mina flickvänner , Han var stolt över att vara B tonens reparatör i just dragspels branschen. Hans kunder brukade ringa hem till oss och spela tonen B för att visa deras uppskattning eller missnöje efter att han hade arbetat med sina magiska fingrar i deras fantastiska Dragspel (min far hade förklarat för mig att alla dragspel var fantastiska). Dom som var missnöjda brukade far mot argumentera med att säga att dom hade fått fel uppfattning utav den heliga tonen B.
En dag fick jag följa med på hans jobb (det var samma dag som han firade mig för att jag fått mina första pubishår). Där på hans jobb så visade han mig alla hans fantastiska verktyg vars utseende bara kunde finnas i fantasin. Hans arbetskamrat Ruben var en halvtjock medelålders man med sjömans skägg , Han brukade vara min barnvakt när jag var liten och hade alltid fantastiska historier om hans favorit ton G. Just denna dag så lyfte han upp mig i hans famn och lekte en gung lek med en sång :
”Tonen G far fram genom staden , Tonen G far dit och Tonen G far dit , Tonen G krockar aldrig den kör bara rakt fram , Tonen G är din och min vän , Tonen G är allas vän”
Jag skrattade och log åt Ruben och han log tillbaka med sina valpögon. Min Far som hade stått och kollat på blev förbannad och hävde ur sig :
”Ruben Din Jävla Apa Varför Trycker Du in Tonen G i Min Högst Välartade son”
Ruben Svarade med att hävda att Tonen G var långt mycket vackrare än tonen B.
Det blev ett rejält slagsmål och min far fick ena ögat utslitet. Ruben kom undan med några skavsår. Efter denna dag var far och Ruben ovänner och far startade eget på andra sidan gatan. Han kallade Dragspels verkstaden för ”Den Enögde Baronens Bästa Dragspels Bataljon För Bal Och Besk”. Han ville trycka in så många B:n i namnet för att visa att han Gillade Tonen B. Efter att han förlorade sitt öga så kallade han sig för Baronen utan att någon visste varför och Baronen hade sin Bataljon som var hans medarbetare på Dragspels verkstaden. Baler var en av dom lyckligaste stunderna man kunde ha i sitt liv. Besk brukade han kalla dom svåra stunderna i livet. Min far tog sitt liv när han var 57 då han hade hört en låt på radio som inte innehöll Tonen B inte ens med ett förtecken.
Med vänlig hälsning Skjuta Vargar
onsdag 2 juli 2008
Min Far
Etiketter:
Barnsoldater,
Broder Daniel,
Cancerkropp,
Knulla,
Mangnus,
Pojo Gillar Inte Människor
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
haha. en fantastisk visa.
Skicka en kommentar