torsdag 28 maj 2009

Läraren.



Kära Ordbehandlare.... Mörkret sluter sig över mina ögon är jag verkligen såhär ond?

Som Lärare så måste man vara pedagogisk. Alla lärare har olika tekniker, så även jag. Mina rutiner skiljer sig bara markabelt från andra utövare av detta ädla arbetes metoder. Som lärare i filosofi på Luleås tekniska universitet så har man vissa dygder. Jag brukar hälsa på mina elever totalt oannonserat. Greta en av mina mer medelmåttiga elever hälsade jag på härom veckan. Jag plingade på hemma hos henne. Hon bor (eller rättare sagt bodde) i en hyreslägenhet på porsön. Det tog lång tid innan hon öppnade dörren, sådant är alltid frustrerande. Hon öppnade dörren och sa Oj hej, vad kommer du med för ärende. Hemvisit. svarade jag kallt.
-Men stig in!
-Ja jag har ju inte hela dagen på mig.
-Förstår att magistern har ont om tid särskilt såhär års.
-Ja särskilt såhär års.

Jag steg in i den tobaks doftande, stökiga odågan till lägenhet. Jag sa min visit var ämnad för betyg samtal, men sådant var icket fallet.

(är det moraliskt rätt att ligga med en elev?)

Hon bjöd på kaffe men på mina vilkor. Jag ville inte göra hene besvärad så jag sa att jag enbart ville ha kaffe om hon ändå skulle dricka själv.

(Som jag brukade onanaera till bilden av Grete som jag hade smygtagit)

-Jag måste få fråga vad gäller egentligen saken, sa hon. Jag hade ju suttit stilla och bara stirrat på henne ett tag. Hon är så vacker när hon är nervös tänkte jag. Hennes lår , hur jag vill bita in i dom, inte ta en hel tugga utan bara ett smakprov.
När skulle jag ta mod till mig att svar på hennes fråga, eller ännu viktigare när skulle jag ta mod till mig att knyta fast henne i dörrposten.

(så ljuv och len är min unga dam som jag mot hennes vilja penetrerar)

Jag kunde inte svara på hennes fråga, jag har på senare tid blivit mer lagd åt det nervösa hållet. Jag brukar inte ha dessa lustar för mina elever. Mina hemvisiter brukar oftast vara till för att lära dom en filosofisk läxa eller ge dom en filosofisk fråga med hjälp av psykiskt våld. Men Grete ville jag bara smaka på, ta en tugga av hennes kött och sila varet mellan tänderna två till tre gånger. Jag försökte tillslut att slå ner henne för att sedan knyta fast henne. Men hon var fysiskt starkare mig även fast hennes självsäkerhet inte var i toppform. Jag var tvungen att fly därifrån. Hon ringde polisen och nu är jag häktad. Livet är inte lätt för en lärd man, när hälften av jordens befolkning är fullkomligt dumma i det som kallas huvudet (intellektet).


Kära Ordbehandlare.... Mörkret sluter sig över mina ögon är jag verkligen såhär ensam?

Inga kommentarer: