torsdag 28 maj 2009
Läraren.
Kära Ordbehandlare.... Mörkret sluter sig över mina ögon är jag verkligen såhär ond?
Som Lärare så måste man vara pedagogisk. Alla lärare har olika tekniker, så även jag. Mina rutiner skiljer sig bara markabelt från andra utövare av detta ädla arbetes metoder. Som lärare i filosofi på Luleås tekniska universitet så har man vissa dygder. Jag brukar hälsa på mina elever totalt oannonserat. Greta en av mina mer medelmåttiga elever hälsade jag på härom veckan. Jag plingade på hemma hos henne. Hon bor (eller rättare sagt bodde) i en hyreslägenhet på porsön. Det tog lång tid innan hon öppnade dörren, sådant är alltid frustrerande. Hon öppnade dörren och sa Oj hej, vad kommer du med för ärende. Hemvisit. svarade jag kallt.
-Men stig in!
-Ja jag har ju inte hela dagen på mig.
-Förstår att magistern har ont om tid särskilt såhär års.
-Ja särskilt såhär års.
Jag steg in i den tobaks doftande, stökiga odågan till lägenhet. Jag sa min visit var ämnad för betyg samtal, men sådant var icket fallet.
(är det moraliskt rätt att ligga med en elev?)
Hon bjöd på kaffe men på mina vilkor. Jag ville inte göra hene besvärad så jag sa att jag enbart ville ha kaffe om hon ändå skulle dricka själv.
(Som jag brukade onanaera till bilden av Grete som jag hade smygtagit)
-Jag måste få fråga vad gäller egentligen saken, sa hon. Jag hade ju suttit stilla och bara stirrat på henne ett tag. Hon är så vacker när hon är nervös tänkte jag. Hennes lår , hur jag vill bita in i dom, inte ta en hel tugga utan bara ett smakprov.
När skulle jag ta mod till mig att svar på hennes fråga, eller ännu viktigare när skulle jag ta mod till mig att knyta fast henne i dörrposten.
(så ljuv och len är min unga dam som jag mot hennes vilja penetrerar)
Jag kunde inte svara på hennes fråga, jag har på senare tid blivit mer lagd åt det nervösa hållet. Jag brukar inte ha dessa lustar för mina elever. Mina hemvisiter brukar oftast vara till för att lära dom en filosofisk läxa eller ge dom en filosofisk fråga med hjälp av psykiskt våld. Men Grete ville jag bara smaka på, ta en tugga av hennes kött och sila varet mellan tänderna två till tre gånger. Jag försökte tillslut att slå ner henne för att sedan knyta fast henne. Men hon var fysiskt starkare mig även fast hennes självsäkerhet inte var i toppform. Jag var tvungen att fly därifrån. Hon ringde polisen och nu är jag häktad. Livet är inte lätt för en lärd man, när hälften av jordens befolkning är fullkomligt dumma i det som kallas huvudet (intellektet).
Kära Ordbehandlare.... Mörkret sluter sig över mina ögon är jag verkligen såhär ensam?
onsdag 20 maj 2009
Roadtrip VI : en helg i vårens tecken. Med satan.
Prolog:
Jag var nervös, visserligen så visste jag att det skulle gå bra. Rasmus hade hällt i mig sprit så jag skulle få mod till mig. Visserligen lite förmycket, balansen höll på att svika mig. Men där var hon , vacker och ren som hon är uppenbarade hon sig framför mig. Fröken K . ”En lätt lögn för att få henne att gilla dig” sa min hjärna men jag stred emot. ”Inte denna gång”. Men jag kunde vara lycklig , den natten så kom jag hem vid sju på morgonen. Allt var som sej bör. Och jag hade funnit kärlek.
Akt 1 :
”Har du legitimation?” sa servitrisen, ”Jaa klart jag har hörru!” sa jag och kastade fram det. Jag och min kompanion fick våra stora starka. Det var vår färdknyck. Vi behövde det vi skulle ju lämna vår hemstad för att galejja och beträda ny mark i en annan stad. Plötsligt bankar det på rutan, Där står Rasmus i alls sin prakt med ett leende på läpparna. Rasmus vår rese arrangör. Väl framme i den främmande staden så börjar jag ångra mig, ”Vad i helvete gör jag här” tänkte jag för mig själv.
Men senare mot kvällen började glädjen att infinna sig i mig ”den helige Baccus har fyllt mig med glädje” tänkte jag , och det var sant. Efter en flaska vin och några trefemmor så är herr Skjuta Vargar på tipptopp humör. Dessvärre så var det sista gången på länge som jag smakade på livets äkta sötma, och som ni märker just nu när jag skriver detta så är abstinensen på hög nivå. Mina barn. Jag och min kompanion försöker senare på kvällen att finna en plats att somna på. Första dörren öppnar sig och där ser vi ett par i full älskog. ”shit det där ser ut som gröt” tänker jag och highfivar med det manliga könet. Går hastigt vidare upp mot övervåningen och somnar i barnkammaren.
Akt 2:
Dagen gryr och fåglarna sjunger. Solen steker och jag har ont i huvudet. Klockan är sex på morgonen och jag beger mig ut i köket, kliar mig på snasen och tar ett glas vatten. Jag blir iaktagen. Där står Herr N i all sin skönhet och tittar på mig, Ler med sina små läppar och vinkar med sin kraftiga hand. Jag ignorerar honom och springer till bussen mot Umeå. Väl där så stöter jag på baksmällans värsta fiende, en man med en stor mun. Vad kan vara värre när man är rödvins sjuk än en som tjatar och tjatar om roliga events. Snälla låt mig vara bakfull ifred. Med en sömn på 3 timmar i bagaged så går jag med svarta blocket i deras första maj tåg genom umeå. Solen steker och jag har ont i huvudet. Mina ben känns oerhört tunga. Om några timmar får jag återse Fröken K. Jag gör allt för att tömma magen innan jag återser henne, varken gaser eller hastiga toalett besök får förstöra för mig. Fan jag glömde ansiktstvätten.
Akt 3:
Vaknar upp i Fröken Ks säng, hon ler mot mig och det känns som att jag håller på att ramla genom jorden. Hon är perfekt. Dagen gryr och fåglarna sjunger. Jag är utvilad och hon har tagit hand om mig. Jag är pigg och rödvinets baksida har lämnat mig för länge sedan. Jag ska inte ljuga, Jag älskar vagabondlivet men just då kände det som att jag aldrig ville lämna den platsen. Har Skjuta Vargar blivit mjuk? ALLDRIG!
Jag var nervös, visserligen så visste jag att det skulle gå bra. Rasmus hade hällt i mig sprit så jag skulle få mod till mig. Visserligen lite förmycket, balansen höll på att svika mig. Men där var hon , vacker och ren som hon är uppenbarade hon sig framför mig. Fröken K . ”En lätt lögn för att få henne att gilla dig” sa min hjärna men jag stred emot. ”Inte denna gång”. Men jag kunde vara lycklig , den natten så kom jag hem vid sju på morgonen. Allt var som sej bör. Och jag hade funnit kärlek.
Akt 1 :
”Har du legitimation?” sa servitrisen, ”Jaa klart jag har hörru!” sa jag och kastade fram det. Jag och min kompanion fick våra stora starka. Det var vår färdknyck. Vi behövde det vi skulle ju lämna vår hemstad för att galejja och beträda ny mark i en annan stad. Plötsligt bankar det på rutan, Där står Rasmus i alls sin prakt med ett leende på läpparna. Rasmus vår rese arrangör. Väl framme i den främmande staden så börjar jag ångra mig, ”Vad i helvete gör jag här” tänkte jag för mig själv.
Men senare mot kvällen började glädjen att infinna sig i mig ”den helige Baccus har fyllt mig med glädje” tänkte jag , och det var sant. Efter en flaska vin och några trefemmor så är herr Skjuta Vargar på tipptopp humör. Dessvärre så var det sista gången på länge som jag smakade på livets äkta sötma, och som ni märker just nu när jag skriver detta så är abstinensen på hög nivå. Mina barn. Jag och min kompanion försöker senare på kvällen att finna en plats att somna på. Första dörren öppnar sig och där ser vi ett par i full älskog. ”shit det där ser ut som gröt” tänker jag och highfivar med det manliga könet. Går hastigt vidare upp mot övervåningen och somnar i barnkammaren.
Akt 2:
Dagen gryr och fåglarna sjunger. Solen steker och jag har ont i huvudet. Klockan är sex på morgonen och jag beger mig ut i köket, kliar mig på snasen och tar ett glas vatten. Jag blir iaktagen. Där står Herr N i all sin skönhet och tittar på mig, Ler med sina små läppar och vinkar med sin kraftiga hand. Jag ignorerar honom och springer till bussen mot Umeå. Väl där så stöter jag på baksmällans värsta fiende, en man med en stor mun. Vad kan vara värre när man är rödvins sjuk än en som tjatar och tjatar om roliga events. Snälla låt mig vara bakfull ifred. Med en sömn på 3 timmar i bagaged så går jag med svarta blocket i deras första maj tåg genom umeå. Solen steker och jag har ont i huvudet. Mina ben känns oerhört tunga. Om några timmar får jag återse Fröken K. Jag gör allt för att tömma magen innan jag återser henne, varken gaser eller hastiga toalett besök får förstöra för mig. Fan jag glömde ansiktstvätten.
Akt 3:
Vaknar upp i Fröken Ks säng, hon ler mot mig och det känns som att jag håller på att ramla genom jorden. Hon är perfekt. Dagen gryr och fåglarna sjunger. Jag är utvilad och hon har tagit hand om mig. Jag är pigg och rödvinets baksida har lämnat mig för länge sedan. Jag ska inte ljuga, Jag älskar vagabondlivet men just då kände det som att jag aldrig ville lämna den platsen. Har Skjuta Vargar blivit mjuk? ALLDRIG!
Konsten att Urinera tyst
När man har vuxit upp med världens sämsta urinblåsa (min alltså) så har man blivit tvungen att lära sig en hel del praktiska knep, Bland annat konsten att urinera tyst. Tänk dig situationen att du nyligen träffat en flicka. Du hälsar på henne och hennes föräldrar för första gången och din blåsa sviker dig. Brevid hennes rum så finns toaletten och huset är lyhört. Du vill inte förlora din manlighet genom att sätta dig så då måste du lära dig att urinera tyst. Du måste träffa just på sidan om vattnet i skålen men också inte skvätta på utsidan. Du måste hitta balansen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)