Med ena foten i graven.

At det var så allt skulle sluta hade jag aldrig kunnat ana. De förbittrade konsekvenserna man får av att utöva våld är överdrivna. I detta moderna land borde vi väll infört öga för öga, tand för tand metoden för länge sedan. Att underskatta min styrka är farligt och det insåg han tyvärr när det redan var för sent. Det var augusti månad och det var extremt varmt, Torr-varmt om det nu går att beskriva det så och mina händer kändes Mjuk-Feta precis som hans mage var när jag kände på den med mina små barn händer. Han bad mig att hålla om honom och det gjorde jag, Sedan bad han mig att börja smeka hans styva lem också det gjorde jag. Men när han viskade att jag skulle klä av mig så blev jag äcklad. Jag sprang därifrån , men iockmed att mina åttaåriga ben inte är lika långa som hans. Så han han ifatt mig ganska snabbt och brottade ner mig i det varma och bekväma gräset. Jag försökte verkligen att kämpa emot man han var för star. Tillslut fick han in den i mig och det gjorde fasligt ont. Jag blödde och grät men han slutade inte för det. Precis som leastadianska pappor tar sina barn så tog han mig, han tog min renhet och min självbild. Tillslut så lyckades jag bita honom i fingret nog hårt för att han skulle tappa kraft. Då såg jag chansen och slog honom i huvudet ett flertal gånger med en sten. Han låg sedan där livlös. Det kändes hemskt att börja sitt liv med ett mord. Kanske han förtjänade men i den studen så tänkte jag att jag borde låtit honom fullfärda samlaget. Men jag hade gjort rätt, Fasligt rätt.